Imorgon har jag en helt ledig dag. Efter 7 dagars slit tycker iaf. jag att jag är väl förtjänt av en dag i backen - äntligen!

Maste bara fixa det här med byxorna, satan, men det löser sig (sa mannen som sket i Vallhallabadet).

Igår satt vi ett gäng och kollade på tysk tv. Alltid lika underhållande och till råga på allt. Vet ni vad som visades?! Håll i er nu... Det var inget mindre än Pettson och Findus! Helt fantastiskt bra dubbat var det också! Men det som förvånde mig var reklamen. Hm, på en barnkanal?

Kunde inte låta bli att lägga upp den.

Jag får känslan av att vara en amöba när jag går här från rum till rum. Letar damm, fläckar och putsar kliniskt rent. Likt den fulaste av tanterna i Rent Hus. Nja, kanske inte riktigt som henne… jag är förstås en polkagrisfärgad sådan. Jag skall dock inte låta det gå så långt att jag suger upp skiten med pipett (- #€{¤]!”¤%&/?!!!) och gör ”intressanta” små odlingar på det. Nej, usch! När jag tänker på det så trivs jag nog bäst när det är lite dammigt, låt oss kalla det mysigt?

Nog om skit. Idag var det invigning av backarna! Liftarna rullade och barn åkte i full karriär nerför branterna, efter kom föräldrarna och med hesa röster skrek de ”Achtung, Achtung!”. Det är helt otroligt att barnen inte sitter som små flugskitar fastkletade på träden längs med backen! Ett felsteg och…. Oj. Hehe.

Eh, fastän större delen av teamet här på hotellet är ganska så tysta (tråkiga) så har jag börjat gilla tre tjejer, kanske för att de är de enda jag faktiskt kan prata med... Det blir nog fint det här och snart kommer ju Malin och då skall det banne mig bli krut i kistan!

Med vänlig hälsning,

Amöban.

Det var najs väder idag, såpass fint att jag knyckte en Merci-choklad och gick ut och solade under rasten. Tack för den!

Det här är Oberlech, Lech ligger rakt nedanför men syns inte här. Oberlech ligger i början av liftsystemet. Säg, hur bra kan det bli?

Mein und meine schöne frau Malins WC (var det rätt?)

Det här är inte Hotell Ilga, och det är inte heller ett bra kort - men det finns snö!

Första jobbardagen idag. Jag ska väll inte säga att jag redan har tröttnat, nej, nej fast jag kan inte heller påstå att det är ett utvecklande arbete. Sandra frågade igår vid matbordet om jobbet som zimmermädchen var mitt drömjobb - Ha... umpf!? sa jag och höll på att sätta den välhängda korven i halsen. Icke, i alla fall inte om jag har en röd-vitrandig kostym. Jag ser absolut ut som en nygräddad polkagris, i expressfart nerskickad från Gränna polkagrisfabrik! Skall ta och fixa en bild på detta snart. Så fort jag har kommit underfund med hur man lägger upp dem.

Korv var det ja, österrikare äter mycket korv. Enligt dem ska en bra korv vara röd, smakrik, ha ett segt yttre och vara välhängd. Jag kan väll inte göra annat än att hålla med dem för visst är så smaskiga! Dock ersätter de inte vår kära pepparkaka som jag ännu inte har hittat i detta främmande land. Malin snälla, ta med Blossa och pepparkakor så firar vi en riktig jul här nere!

Och den faller tjock! Jag vill att den ligger, för då kan jag åka skidor på måndag!

Nu har jag befunnit mig i Oberlech i 24 timmar och jag har börjat att acklimatisera mig sånär som till trapporna på hotellet. Jag och Malin har rummet längst bort, längst ner. Fint rum - ingen utsikt!

Fast jag provade att ställa mig pa fönsterbrädan och om man mycket försiktigt reser sig upp, så, visst kan man skymta typiska  Österriketoppar!

Till alla er som skrattar ljudligt åt andras små missöden så kan jag redan nu berätta för er att jag halkade min väg in på banken i Lech i morse. Det var lite halt vid ingången och jag gjorde en fin piruett innan jag greppade disken och med skakiga armar kunde dra mig upp. Rakryggad gick jag sedan därifrån med ett blåmärke på ena armen och pengarna i den andra.

Jag har ju också varit ledig idag, allvaret börjar imorgon. Hur allvarligt det kommer att bli aterstar att se. Österrikarna jag hittills har mött är glada och sprechen glatt tyska med mig medans jag försöker att se mindre oförstående ut :). Inga problem förutom att de jag hittills har träffat inte förstar engelska så bra - men det löser sig!

OJ, som ett första inlägg är jag mycket fövånad. Inte skulle jag skaffa mig en blogg! Bara namnet låter fånigt jag lär ju dessutom höja medelåldern för bloggande med 10 år -Går detta verkligen an?

Jag är också förvånad över att det faktiskt blev att åka till Österrike. He... hjälp?

Nu står jag här i all min oreda och förvånas ännu en gång över hur svårt det är att få ner alltsammans i väskan. Hur packar jag bäst, hur mkt väger det, ska jag ta md mig blossaglöggen... men om jag vrider skorna 90 grader får jag plats med mer då???

- Anna, hallå, knö bara ner det!

Men vänta snart snart kommer jag och min bästa vän Malin att stå på varsin alptopp och skrika ett redigt svenkt skrik - Japp, här kommer vi Österrike!