Ooooooouuaaa! Äntligen en dag i backen – så underbart härligt, likt en sodastreamer, så sprudlande kittligt i magen! Får det kännas såhär bra?

Det var kallt idag, -12^◦C. dvs. -22^◦C i högre hastigheter. Fast med gott humör löser man det mesta. Jag fattade väll egentligen inte varför det var så kallt – det snöade ju! Tills jag insåg att snömaskinerna fräste på för fullt... Efter några kalla timmar i backen bar det iväg till After-Ski. En utomhusbar placerad längs med huvudgatan i Lech. Rätt fräck då väggarna brinner. Lite värme var just vad jag och Malin behövde. Gluwein gott det med!

Jag vet inte om jag vågar berätta detta, men. Jag sprang nyligen in i en vägg, baklänges. Skulle liksom bara rätta till sladden på Ipoden. Fördömt redan från början då jag är felkonstruerad och lutar aningen åt vänster. Det föll då naturligt att springa lite snett. Snett sprang jag och lyckades (tror jag) fastna med foten på bandet… ja, sen vet jag inte riktigt hur det gick till. Det gick snabbt, jag föll och svingades med bakåt. Löpbandet står olyckligtsvis precis intill väggen. Sådär satt jag och här sitter jag nu. Jag avvaktar med spänd förväntan på ett kommande blåmärke. Det ska bli extra spännande att se vilken form det den här gången kommer att ta. Det har hänt förr och det kommer hända igen!

Jag har också lärt mig ett högst användbart ord, ”ein klugschesiser”. Den här meningen är ännu bättre: ”Helmut ist einer klugscheiser”.

För in i bängen vilken knöl som höll i vinprovningen i måndags. En tjockis som trodde sig veta allt om Sverige, att svenskor är vetgiriga, att vi inte skjuter utan kör över våra älgar, att ankornas fjädrar som finns i duntäckena på IKEA lider och bla bla bla. Jag funderar fortfarande på vart han ville komma... I vilket fall som helst så är Österikiskt vin är deliciöst och min favorit var ett vitt vin från druvan der Gruner Veltliner. Sedan kan jag varmt rekommendera ett rött vin vid namn ”Unplugged”, även detta från Österrike.

Sådär ja, nu har ni lite att smutta på inför den annalkande helgen!

Med kramar från Anna,

Fredag, 20.53

Malin är ankommen och avstigen!

Ja men det är sant, hon sitter här bredvid mig! Nu kan vi båda vara vilsna, det blir bäst så. Jag är bra glad, det är skönt att ha en fast punkt som man kan stå vid, lite som en livlina men ändå inte.

Med tanke på livlina så hade jag behövt en i torsdags. Jag sköt upp min ledighet till en dag med en annan typ av snö, Anton har förbjudet mig att säga regn... hur som helst - ingen skidåkning! Så jag och Florentina tog jeepen till Bludenz. Kanske skulle jag lystnat till min dröm som jag hade härom dagen men med en rivstart och lättare sladd körde vi ut ur det underjordiska garaget utan ljuddämpning. Usch, va jag skämdes. Sedan bar det iväg upp på serpentinvägar till Bludenz och de så kallade motorvägarna. Det är inte förräns man kört dem som man förstår, förstår hur vansinnigt det faktiskt är. MEN DET GICK BRA och efter en incident som jag inte tänker skriva om och som jag har förbjudit Florentina att prata om så gick det over and all väldigt bra. Vi hade skrattont i magen när vi kom fram, jag fick köpt mina pjäxor och vi körde fel genom en 13 km lång tunnel (och tillbaka) på tillbakavägen. Anton (delägare i hotellet) var för bakis för att orka fråga hur det gått. Det var en kul dag.

Jag nämnde något om tunnlar och jag ska berätta att det finns riktigt balla sådana här under staden. De ringlar från hotell till hotell och det är jättekul att tappa bort sig i dem :)

Anledningen är att Oberlech skall vara bilfritt på vintern. Så varor till hotellen fraktas under jord istället. Smart.

Idag, idag, lyckades jag och Malin pinna in pausen samtidigt. Malin kommer i fortsättningen att jobba i frukosten och restaurangen och än så länge ser hon ut att trivas. Vi halkade ner till Lech under pausen. Det har börjat att komma turister och då menar jag att det väller in! Buss efter buss lastar av folk med semesterglada miner. Visst är det härligt!

gran snorar

Här sitter då jag, gnager på ett mjöligt äpple och tittar på Keno. Fan va bra jag har det!

Till min stora lycka fann jag igår ett oöppnat paket med Lubeck-Hjärtan! Någon stackare hade visst glömt kvar dem på sitt rum. Eller, det kanske var en väl igenomtänkt donation? Ja, de bara låg där längst ner i garderoben. Ibland blir man rörd. Danke!

Så det är äpple, Keno och Lubeck-hjärtan. Ja, jag har det bannemig bra!

Det där om att vara ledig i tisdags… Ja, det blev ju inte riktigt så. På måndagskvällen satt jag och planerade allt. Det vill säga hur jag på det mest smidiga sätt skulle ta mig till Bludenz, en mindre exklusiv stad än Lech och som ligger 45km och 217 backar härifrån. Jag är tvungen att köpa mig nya skidbyxor då mina gamla på ett obegripligt sätt fått en enorm reva i baken. Hur fasen det gick till kommer jag inte håg, endast vaga fragment av att något hände. Så kommer Christine och Anton och föreslår att jag kan ta deras Jeep istället för tåg och buss (vilket förtroende)! Bara en sak, det var den Holy virgin Maria-dagen i tisdags och den dagen räknas som en söndag. Katoliker och deras helger. Fast jag hade iofs. Hade jag också velat ha lite mer söndagar.

Är det bra väder imorgon så blir det en glad dag i backen. Jag får låna Florentinas byxor och så åker vi till Bludenz nästa vecka istället. Nähä du, nu ska jag sova för att orka med kvällen! Det blir Lech, Lech och Lech.

Förresten, inatt drömde jag att det kom en galen tjej och hoppade på mig. Hon var helt ursinnig och skrek att jag inte kunde köra bil. Helt tokig var hon. Men det är inte konstigt om man inte kan köra bil om bromsen, gasen och kopplingen har en rund form…

Jag ska nog inte ta deras Jeep till Bludenz.

Hoppas att ni har det bra där hemma. Skriv gärna och berätta!

Kram Anna

Imorgon har jag en helt ledig dag. Efter 7 dagars slit tycker iaf. jag att jag är väl förtjänt av en dag i backen - äntligen!

Maste bara fixa det här med byxorna, satan, men det löser sig (sa mannen som sket i Vallhallabadet).

Igår satt vi ett gäng och kollade på tysk tv. Alltid lika underhållande och till råga på allt. Vet ni vad som visades?! Håll i er nu... Det var inget mindre än Pettson och Findus! Helt fantastiskt bra dubbat var det också! Men det som förvånde mig var reklamen. Hm, på en barnkanal?

Kunde inte låta bli att lägga upp den.

Jag får känslan av att vara en amöba när jag går här från rum till rum. Letar damm, fläckar och putsar kliniskt rent. Likt den fulaste av tanterna i Rent Hus. Nja, kanske inte riktigt som henne… jag är förstås en polkagrisfärgad sådan. Jag skall dock inte låta det gå så långt att jag suger upp skiten med pipett (- #€{¤]!”¤%&/?!!!) och gör ”intressanta” små odlingar på det. Nej, usch! När jag tänker på det så trivs jag nog bäst när det är lite dammigt, låt oss kalla det mysigt?

Nog om skit. Idag var det invigning av backarna! Liftarna rullade och barn åkte i full karriär nerför branterna, efter kom föräldrarna och med hesa röster skrek de ”Achtung, Achtung!”. Det är helt otroligt att barnen inte sitter som små flugskitar fastkletade på träden längs med backen! Ett felsteg och…. Oj. Hehe.

Eh, fastän större delen av teamet här på hotellet är ganska så tysta (tråkiga) så har jag börjat gilla tre tjejer, kanske för att de är de enda jag faktiskt kan prata med... Det blir nog fint det här och snart kommer ju Malin och då skall det banne mig bli krut i kistan!

Med vänlig hälsning,

Amöban.

Det var najs väder idag, såpass fint att jag knyckte en Merci-choklad och gick ut och solade under rasten. Tack för den!

Det här är Oberlech, Lech ligger rakt nedanför men syns inte här. Oberlech ligger i början av liftsystemet. Säg, hur bra kan det bli?

Mein und meine schöne frau Malins WC (var det rätt?)

Det här är inte Hotell Ilga, och det är inte heller ett bra kort - men det finns snö!

Första jobbardagen idag. Jag ska väll inte säga att jag redan har tröttnat, nej, nej fast jag kan inte heller påstå att det är ett utvecklande arbete. Sandra frågade igår vid matbordet om jobbet som zimmermädchen var mitt drömjobb - Ha... umpf!? sa jag och höll på att sätta den välhängda korven i halsen. Icke, i alla fall inte om jag har en röd-vitrandig kostym. Jag ser absolut ut som en nygräddad polkagris, i expressfart nerskickad från Gränna polkagrisfabrik! Skall ta och fixa en bild på detta snart. Så fort jag har kommit underfund med hur man lägger upp dem.

Korv var det ja, österrikare äter mycket korv. Enligt dem ska en bra korv vara röd, smakrik, ha ett segt yttre och vara välhängd. Jag kan väll inte göra annat än att hålla med dem för visst är så smaskiga! Dock ersätter de inte vår kära pepparkaka som jag ännu inte har hittat i detta främmande land. Malin snälla, ta med Blossa och pepparkakor så firar vi en riktig jul här nere!