Ojojoj, frågan är hur vi nu skall sammanfatta julafton 2009?

Jag var hur lycklig som helst när jag imåndags kikade på det nya schemat och fick syn på att jag var ledig på julafton – Frei, frei, frei!

Men, det var ju bara jag som var ledig och vad är en julafton utan att ha någon att dela den med. Anna, blev ledsen, bedrövad och smått deprimerad. Grät floder osv. osv.

Julafton blev suverän!

Julefrukost med Malin efter en välbehövd sovmorgon, vi fick skrapat ihop en redig första måltid och med julklappsöppning strax därefter började dagen bra. Jag tackar för klapparna!

Snart därefter bar det upp i liften och jag kan inte påstå att skrattet som därefter följde på vägen upp var något annat än rått men hjärtligt.

Stackars gubben bredvid mig hostade, hostade och hostade något i hästväg! Jag stirrade med vidöppna ögon men började snart bli lätt nervös med tanke på att han var en bra bit över 65. Skulle gubben dö, här, nu?

- NEEEJ!

Rätt som det är stannar det våldsamma hostandet upp och ut flyger två tänder! Löständer, givetvis. Ur mig flyger istället världens garv men jag tystnar lika snabbt då gubben mycket tyst plockar upp gaddarna ur handsken och puttar in dem igen. Inte ett knyst inte ens en blick får jag och jag känner hur skammen fyller mig. Stackaren!

Fast såhär i efterhand, ja, sitter jag fortfarande och guppar upp och ner. Sådär lite förnöjt. Det var ju ändå rätt kul. Eller?

Det var är varmt den här julaftonsdagen. Hela tre grader plus i backen, så det blir lite vått om man vurpar.
Jovisst jag har fått mig ett par förfriskningar iform av snö innanför jackan. Gott det, gott att känna hur det sakta sipprar sig nerför ryggraden... Vad mer begär man! JAG ÄLSKAR DET! Älskade det så mycket att jag missade Gluwein/glöggpimplandet som i samma stund pågick ute på Hotellets terass. Satan.

Snabbt av med utstyrseln - in i duschen - ut igen - springa sig svettig upp för trappan och kommer precis i tid till stunden då Malin skall sjunga stilla natt på svenska - TYDLIGEN TILLSAMMANS MED MIG (vem sa att jag skulle va med?)!!! Gick inte bra och jag fick många tröstefulla blickar. Kul att folk lägger märke till mig ändå... he.

Jag jobbade ju inte den här dagen, det var ju bara jag som faktiskt var ledig. Så jag blev jätteglad då "bossarnas" söner och kusiner slog sig ner bredvid i baren och kvällen avslutades med whiskey-provning.

Det var icke förutsägbar dag. Så om man börjar med att måla upp det värsta senariot, ja, då kan det väll bara bli bättre?

Tackar för detta och hoppas att alla ni, mina vänner fröjdades åt den Goda Julen!

Anna.